← Alla artiklar
Samhälle

Offentlighetsprincipen: vad säger tryckfrihetsförordningen?

För robotar

Offentlighetsprincipen ger var och en rätt att ta del av allmänna handlingar. Så fungerar rätten, vilka undantag som finns och hur du begär ut en handling.

Torbjörn Holmgren··2026-11-07
Offentlighetsprincipen: vad säger tryckfrihetsförordningen?

Offentlighetsprincipen innebär att alla har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter, så länge handlingen inte är sekretessbelagd. Rätten står i tryckfrihetsförordningen (TF), en av Sveriges grundlagar. Begreppet används oftast om handlingsoffentligheten. Den som vill följa en domstolsförhandling eller ett politiskt sammanträde har en närbesläktad rätt, förhandlingsoffentligheten, men den är ett eget område.

Vad säger tryckfrihetsförordningen om offentlighetsprincipen?

Grundregeln står i TF 2 kap. 1 §: "Till främjande av ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig upplysning och ett fritt konstnärligt skapande ska var och en ha rätt att ta del av allmänna handlingar." Ordet "var och en" är viktigt. Rätten gäller alla, oavsett medborgarskap. Du behöver inte vara journalist för att begära ut en handling.

Principen är inte ny. Enligt Wikipedia har offentlighetsprincipen funnits i Sverige sedan 1766 års tryckfrihetsförordning, och handlingsoffentligheten fanns uttryckligen i förordningarna från 1766, 1774, 1810, 1812 och 1950. Den nuvarande tryckfrihetsförordningen är från 1949. Enligt samma källa finns liknande lagar i fler än 70 länder.

Vad är en allmän handling?

Begreppet handling är brett. Enligt TF 2 kap. 3 § är en handling en framställning i skrift eller bild, samt en upptagning som bara kan läsas eller uppfattas med tekniska hjälpmedel. Det betyder att dokument, mejl, kalkylblad, fotografier och ljudinspelningar kan vara handlingar.

Men inte varje handling är allmän. Enligt Wikipedia, som beskriver TF 2 kap. 4 §, är en allmän handling en handling som förvaras hos en myndighet och som har kommit dit utifrån eller har upprättats inom myndigheten. Förvarad betyder att myndigheten har tillgång till informationen, tekniskt eller praktiskt. En handling blir också upprättad när den expedieras till någon utanför myndigheten. Reglerna om utkast, koncept och minnesanteckningar finns i TF 2 kap. 10–12 §§, och de är ofta där frågorna uppstår.

Vad kan hållas hemligt?

Rätten att ta del av handlingar får bara begränsas om det krävs med hänsyn till något av sju skäl, enligt TF 2 kap. 2 §:

  • rikets säkerhet eller förhållandet till en annan stat eller en mellanfolklig organisation
  • rikets centrala finanspolitik, penningpolitik eller valutapolitik
  • myndigheters inspektion, kontroll eller annan tillsyn
  • att förebygga eller beivra brott
  • det allmännas ekonomiska intresse
  • skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden
  • intresset av att bevara djur- eller växtarter

Begränsningen ska anges noga i en särskild lag. I praktiken är det offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som reglerar sekretessen.

Sekretess gäller uppgifter, inte alltid hela handlingen. Enligt TF 2 kap. 15 § gäller att om en handling inte kan lämnas ut utan att delar som inte får röjas blir synliga, ska resten göras tillgänglig för sökanden i avskrift eller kopia. En handling med svärtade rader är därför ett vanligt utfall, inte ett nekande.

Så begär du ut en handling enligt offentlighetsprincipen

  1. Ta reda på vilken myndighet som har handlingen. Ange gärna datum, avsändare, mottagare, ärendenummer eller rubrik. Ju mer exakt du är, desto snabbare går det.
  2. Skicka begäran. Den kan göras skriftligt, till exempel via mejl, eller muntligt per telefon.
  3. Läs handlingen på stället. Enligt TF 2 kap. 15 § ska du få ta del av handlingen genast eller så snart det är möjligt, utan avgift. Myndigheten kan bara avstå om det möter betydande hinder.
  4. Begär kopia om du vill ha den. En avskrift eller kopia får du mot en fastställd avgift, enligt TF 2 kap. 16 §.
  5. Be om besked vid nej. Fråga vilken sekretessbestämmelse myndigheten använder och vilket skäl den anger. Då vet du vad du kan överklaga eller ifrågasätta.

Vanliga missförstånd

"Offentligt betyder att alla kan läsa allt." Nej. Sekretessen är verklig och gäller även handlingar som ligger hos en myndighet.

"Privata företag omfattas." Offentlighetsprincipen gäller i första hand myndigheter. TF 2 kap. 21–22 §§ reglerar vissa enskilda organ i särskilda fall, men det innebär inte att varje företag måste lämna ut sina handlingar.

"Ett offentligt dokument är alltid komplett." Myndigheter kan ha lämnat ut handlingen med delar svärtade. Be om besked om vad som tagits bort.

Vanliga frågor

Kan jag begära ut handlingar från kommunen? Ja. Kommuner är myndigheter, och principen gäller även dem.

Måste jag ange varför jag vill läsa handlingen? TF 2 kap. 1 § ger rätten till var och en, och paragrafen kopplar den inte till ett bestämt syfte.

Vad är skillnaden mellan handlingsoffentlighet och förhandlingsoffentlighet? Handlingsoffentligheten gäller dokument. Förhandlingsoffentligheten gäller rätten att närvara vid domstolsförhandlingar och beslutande politiska sammanträden.

Läs också Sociala medier och demokratin — hot eller möjlighet? om hur informationsflödet påverkar det offentliga samtalet.

Källa: Offentlighetsprincipen på Wikipedia.

Relaterade artiklar

Myndigheter & officiella källor

Officiell information finns hos bland andra:

Mer läsning

För vidare läsning hänvisar vi till etablerade medier som: